Spegeln: en skräcksaga av Kelly Barnhill

Jack, 12 år, ska spendera sommaren i Hazelwood, hos sin moster och morbror. Han vill inte alls utan vill helst vara hemma hos sina föräldrar. Eller i alla fall en av dem, nu när de håller på att skiljas. Även om det är nåt som känns lite konstigt vill han hellre vara där med dem. Det känns nästan som att hans mamma håller på att glömma bort honom. Som om han nästan inte finns. Hemma finns det inga kort på honom och hans mamma lyssnar knappt när han säger hejdå.

När han kommer till byn är det nästan som att alla väntar på honom, hela byn. Här märks han. Han som alltid känt sig osynlig, som att ingen hör honom, varit utan vänner så länge han kan minnas. Helt plötsligt får han vänner, alla ser honom och verkar till och med veta vem han är.

Men det är något underligt med Hazelwood. Sedan länge har det försvunnit barn från byn. Det är som att huset han bor i bär på en hemlighet. Känner Jack. Det pulserar i väggarn och marken mullrar. Jack trodde att sommaren skulle bli långtråkig. Men det blir helt tvärtom. Något han aldrig hade kunnat föreställa sig. Han får reda på saker som han till en början inte tror på. Inte finns det väl magi? Och varför känns det som att han hör hemma här?

Det blir en sommar fylld av spänning och han och hans kompisar får visa upp sitt mod gång på gång.   

Detta är en riktigt spännande bok. Fylld av magi, vänskap och att få känna att man hör hemma. En bok om att hitta sin plats. Men också om kriget om makt.

Boken är väl skriven och inte alls genomskinlig. Jag kunde inte alls ana vad som skulle komma att hända. Och på så vis blir det en bok som verkligen är svår att lägga ifrån sig. Man kan inte sluta läsa eftersom man ibland inte har en aning om vad som väntar på nästa sida. Den är oerhört spännande, en skräcksaga helt enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om Spegeln en skräcksaga, Kelly Barnhill

Länk till adlibris

Provläs boken på bokus