Ambrose den förskräcklige av Eva Ibbotson

Lady Agatha, en ung flicka, blir en kväll kidnappad under familjens semester i Himalayabergen. Det är inte vem som helst som kidnappat henne utan en Yeti, pappan i en yetifamilj. Han tar med sig henne till deras dal och där adopterar de henne som sin mamma.

Ambrose får en speciell plats i hennes hjärta men i familjen finns också Lucy, Clarence och barnens morföräldrar. Lady Agatha berättar sagor för Yetisarna och lär dem prata och hur de ska uppföra sig.

Men ju fler år som går så inser Lady Agatha att hon börjar blir gammal och att hon inte kommer att leva hur länge som helst. Det har även synts jägare och turister i dalen där yetisarna bor. Hon bestämmer sig för att på något sätt måste hon rädda familjen!

Agatha har bestämt att Yetisarna skulle vara säkra på Farley Towers...i England, hennes barndomshem. Men hon är för gammal för att resa dit. Hon tar hjälp av två ungdomar som får i uppgift att ta yetisarna till England.

Det blir allt annat än en enkel resa. En resa över hela jordklotet. Många faror lurar på vägen och när det kommer fram väntar en stor överraskning.

Eva Ibbotson har skrivit många barn och ungdomsböcker. Hon dog 2010 och detta manus hittades obearbetat. Det redigerades och gavs ut efter hennes död. Så detta är den absolut sista boken av Eva Ibbotson.

Hon har ett fantastiskt sätt att skriva och rycka med läsaren i berättelsen. En bok om gott och ont. Med värme som berör och humoristiska inslag.

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Ambrose den förskräcklige, Eva Ibbotson

Länk till adlibris, bokus

Jag oxå! Dödsviktigt av Mia Berg

Detta är en mycket viktig bok. Den är skriven för alla barn och ungdomar som har förlorat en förälder. Men den riktar sig också till alla som befinner sig runtomkring, kompisarna.

Att sörja är en process. En process som tar lång tid. Och sorgen av att förlora en förälder kommer tillbaka flera gånger i livet. Jag tror att det är viktigt för barn och unga att veta det. Att alla sörjer olika och att man kommer att bli ledsen många gånger senare i livet.

Egentligen är det en bok för alla. För döden är något oundvikligt. Ibland får vi upptäcka det i ett tidigt skede för andra kommer det tillfället långt senare.

Hur ska man bete sig när ens kompis mamma eller pappa har dött. Vad säger man? Vad gör man? Finns det något som är rätt att säga eller blir allt bara fel?
Mia tar upp några tips om hur man som kompis kan vara där. Vad man kan göra.

Jag tycker egentligen att boken är till för alla. Jag önskar att denna bok hade funnits för två och ett halvt år sedan. När min svärmor dog. Hur skulle jag bete mig mot min svägerska, i sena tonåren. Eller min man som just förlorat sin mor?
Även om den är riktad till ungdomar så kände jag att jag nog hade haft nytta av den. Förstå lite mer och kanske framförallt tipsa om boken att läsa själva.

Boken är verkligen lätt att läsa trots det tunga ämnet. Den är inte fylld av det dystra utan är snarare fylld med en gnutta av hopp. Till slut lär man sig att leva med sorgen och saknaden.

Mia berättar själv om när hon förlorade sin pappa när hon var sju. Sen berättar fyra kända personer om när de förlorade sin ena förälder som barn. Hur det har påverkat dem och framförallt hur sorgeprocessen såg ut. Det ser väldigt olika ut dem emellan.

Trots att den är för ungdomar tycker jag att man kan läsa den även i yngre klasser och prata om vad man kan göra eller hur det kan vara att förlora en förälder. Eller läsa den själv för att kunna bemöta ett barn som förlorat sin förälder.

Detta är första delen i serien "Jag oxå". En serie med böcker för ungdomar om svåra saker som alla borde prata mer om.

 

Läs även andra bloggares åsikter om Jag oxå! Dödsviktigt, Mia Berg

Länk till adlibris, bokus

Undret av R.J. Palacio

August är tio år. Han älskar Star Wars är väldigt smart och älskar sin familj. Han är en väldigt positiv och glad människa. August har fram tills nu hemskolats av sin mamma. Men nu är det dags för honom att börja skolan. Om han vill. Han får helt välja själv. Men till slut bestämmer han sig för att det nog är dags. Men det är inget lätt val och han vet att det kommer att bli tufft.

August föddes med ett gravt missbildat ansikte. Han är van vid att folk stirrar och pekar. Hans ansikte ser helt annorlunda ut än andras. Han blir kallad missfoster och alla möjliga elaka saker. Ändå är August en glad kille. Han säger och tänker massor av kloka saker. Som

 "Jag känner mig vanlig. Inuti.

Den enda anledningen till att jag inte är vanlig är att ingen annan tycker att jag är det."

 

Nu när han ska börja skolan börjar han undra hur folk kommer att reagera. Kommer han att få några vänner? Hur ska de förstå att han är precis lika vanlig som de? Bara att han ser annorlunda ut.

 

Boken är berättad ur flera personers persepektiv. Till exempel August själv, hans bästa vän, hans storasyster. På så vis får vi följa historien om August inte bara från hans eget perspektiv utan även människor i hans närhet och hur det påverkar alla på olika sätt. Boken och den viktiga berättelsen blir ännu djupare.

Det här är en varm bok. Fylld med humor och en positiv anda. Trots de svårigheter August ställs inför så tar han livet med en klackspark. Ibland är det nästan värre för andra än för han själv. Även om det ibland självklart blir väldigt jobbigt för en tioårig kille som August.

Det är en tjock bok men ändå lättläst. Den är så gripande att den blir svår att lägga ifrån sig. Jag fällde flera tårar under bokens gång. Passar väldigt bra som högläsning. Inte bara i en klass utan även hemma för hela familjen.

En viktig bok. En bok att prata om. Den påminner oss om hur beroende vi är av andra människor, av varandra. För att utvecklas och bli bättre människor. Vi är så sköra. Och i slutändan spelar vårt yttre verkligen ingen roll. Det är det som finns på insidan som spelar någon roll. Det är där man får se vem personen verkligen är.

En mycket mycket bra bok! Läs den!!
En sån där bok jag måste köpa till min bokhylla och läsa igen.

Läs även andra bloggares åsikter om Undret, R.J. Palacio

Länk till adlibris, bokus



Döden och alla hans vänner av Kristoffer Leandoer

Dödis lämnas ofta kvar i den stora borgen ute på slätten när hans pappa går till jobbet. Han är ofta borta hela dagen men han vill inte berätta vad det är han gör. Tids nog får du veta säger han.

Dödis vänner är en giftig spindel och en kråka. Men en dag så får han till slut följa med sin far. De går över floden in i människornas värld och där får han se vad pappa gör. Det är dags för Dödis att lära sig så att han en dag kan ta över sin fars arbete. Att hämta hem de döda till dödsriket. Men det är inte ett lätt jobb. Inte alla vill dö.

Dödis inser hur tungt hans fars jobb är och varför han så ofta kommer hem trött. På sina vandringar i människornas värld och ute på den öde slätten så funderar Dödis mycket. Han grubblar över alltings existens, och är kanske lite väl känslig för detta arbete. Han möter människor som ger honom nya tankeställningar och försöker så gott han kan hantera allt han möter i människors blickar och tankar.

Men det är som sagt inte helt lätt. Speciellt inte när vissa gör vad som helst för att slippa dö.
En mycket märklig bok. Inte en dålig bok. Egentligen en riktig bra bok, men märklig. Den är väl skriven och absolut läsvärd.

Det känns svårt att avgöra om det är en bok för barn eller för vuxna. Kanske både och. Den har väldigt mycket att prata kring om livet, döden och allt därimellan. Det är kloka tankar och intressanta funderingar som präntats ner på papper.

Samtidigt som temat är dystert, döden, så är boken inte alls så tung som man kan tro. Kanske är det alla djupa filosofiska tankar som lyfter boken. Det finns en humor även om den inte är helt påtaglig alla gånger.

En mycket läsvärd bok, för alla! Jag fick flera gånger stanna upp och fundera över vissa stycken. Hur sant det är det som står. Hur tänker jag? Hur påverkar mina tankar mitt liv, min möjlighet att glädjas i nuet. Alla ska vi dö en gång...men vad gör vi av tiden fram tills dess.

"Han såg sig omkring i folkvimlet. Hur många av dem var som Dagny? Hur många av dem tog tillvara på sina liv, och bestämde sig för att även om det de hade inte var perfekt så var det perfekt för dem?" (s 111)

 

"Och alltsammans var ju bara svammel, bara någon dåres religiösa svammel som uteliggaren fått gratis eller hittat i en soptunna. Men det räckte för att göra honom lycklig, det räckte för att ge hans tillvaro form och innehåll. Medan tvärtom all den framgång som dirigenten kämpat målmedvetet för i hela sitt liv bara gav honom ångest när den blev hans. Tänk om det var så jämt: ju mer man ansträngde sig, desto mindre kunde man njute. Kunde man inte berätta det för alla? Det skulle nog inte hjälpa, tänkte Dödis: det fanns knappt någon förälder som skulle säga till sitt barn att göra ingenting, bara för att man blir lyckligare då." (s 124)

Läs även andra bloggares åsikter om Döden och alla hans vänner, Kristoffer Leandoer

Länk till adlibris

Provläs boken på bokus

Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson

Maja är en flicka i en fattig familj som bor i ett torp i dåtida Sverige. De är flera syskon, storebror Sven, storasyster Anna, lillebror Pär och lillebror Erik. De är fem stycken men inte så länge till.

Lill-Pär är sjuk, så sjuk att han dör. Maja blir förskräckt över de känslor som väller över henne. Ibland önskade hon att lill-Pär inte fanns och hur kunde hon vara avundsjuk på honom? Han som var så sjuk.

Hur ska det bli nu när lill-Pär är borta?

En sorglig bok. Alldeles för sorglig. En familj som får vara med om mycket under de få sidorna. Det känns nästan omänskligt. En tung bok att läsa för barn kan jag tycka. Den skulle hellre passa 9-12 år än 6-9 år som den står på biblioteket.

Det kan vara svårt att förstå att detta utspelar sig förr i tiden, i det gamla Sverige. Som vuxen förstår man men det står inte tydligt skrivet.
Som högläsningsbok skulle den absolut funka bra. Då har man möjlighet att prata med barnen om det man läser.

Boken i sig är väldigt bra. Bra skriven med korta kapitel.

 

Läs även andra bloggares åsikter om Lill-Pär och jag, Cecilia Davidsson

Länkar till boken bokus, adlibris

Pojken som svävade av John Boyne

Herr och Fru Brocket är väldigt vanliga. De vill inget hellre än att vara normala. Alla som är konstiga eller annorlunda vill familjen Brocket helst inte ha något att göra med. Deras två första barn är helt normala och familjen är glada.

Men när deras tredje barn föds blir det inte som de har tänkt sig. Barnaby är allt annat än vanlig. Redan från födseln så svävar han. Han kan helt enkelt inte följa tyngdlagen.

Detta gör föräldrarna alldeles förskräckta och de vet inte vad de ska ta sig till. Det slutar med att Barnaby hamnar på ett makalöst äventyr. Där han får träffa många andra människor runt om i världen som är annorlunda på olika sätt och har blivit utstötta av sina familjer på grund av sin olikhet.

Det enda Barnaby vill är komma tillbaka hem.

En ny bok av John Boyne som tidigare skrivit Pojken i randig pyjamas och även Pojken som sprang bort.

Detta är en så länge min första bok av honom som jag läst. Men den ger mersmak. Har nu reserverat in Pojken i randig pyjamas att äntligen ta tag i att läsa den.

Boken innehåller en saga om en pojke som inte är riktigt verklig. En hemsk situation som leder till ett fantastiskt ävenyr. Men det finns en moral bakom sagan. Om att man är olika och att vara annorlunda. En berättelse om en ovanlig pojke helt enkelt. Som inser att det bästa man kan göra mot sig själv är att vara sig själv. Först då är man lycklig och tillfreds.

En mysig bok även om det är hemskt hur föräldrarna tänker om sin son som är annorlunda. Men väl värd att läsas.

Det är mycket text men relativt korta kapitel och ibland bilder.
En bok som kan passa som högläsningsbok.

Läs även andra bloggares åsikter om Pojken som svävade, John Boyne

Länkar till bokus, adlibris