Vad? Aaron har ett litet handikapp, inget stort, utan ett litet. Han träffar läkaren Dorothy som inte alls daltar med honom. En lättnad tycker Aaron och det blir kära och gifter sig. Ett äktenskap som blir alltför kort. Ett träd faller ner över huset och Dorothy dör.
Aarons liv faller sönder men så börjar Dorothy dyka upp lite här och där. Ingen annan kan se henne. Men Aaron kan och hon är lika verklig som alla andra som promenerar runt på marknaden eller på deras kvarter. Det blir en tröst i sorgen för Aaron. Men hon säger så märkliga saker, antyder att de inte var så lyckliga egentligen.
Allt eftersom börjar också Aaron inse att även deras relation hade små törnen och det blir lättare för honom att ta farväl och gå vidare med sitt liv.
Jag? Anne Tyler är en författare vars skrivsätt tilltalar mig. Hennes böcker är lågmälda och fyllda med värme även om ämnen som kan vara tunga på sitt sätt. Hon har en förmåga att vara lyhörd mot människors relationer till varandra, inte bara i den här boken.
Och? Jag tänker på min man. Tänk om något skulle hända honom. Vad skulle jag minnas? Hur skulle jag gå vidare? Hemska tanke.
Jag tänker på min svärfar. Som alldeles för tidigt fick mista sin fru. Den sorgen han har fått bearbeta och gå vidare från. Saknaden, sorgen, längtan, minnena. Sånt där som vi andra i familjen också tänker på. Men som måste vara tusen gånger värre för honom.
Jag tänker på min svärfar. Som alldeles för tidigt fick mista sin fru. Den sorgen han har fått bearbeta och gå vidare från. Saknaden, sorgen, längtan, minnena. Sånt där som vi andra i familjen också tänker på. Men som måste vara tusen gånger värre för honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar