Jamie och hans familj ska flytta. Till ett gammalt hus som ligger mitt ute i ingenstans. Det har stått tomt i många många år. Jamie och hans pappa har åkt dit för att fixa till det lite innan de ska flytta.
När Jamie får se huset tycker han att det är något som inte känns riktigt som det ska. Det ser ut som en människa och han tycker att det är någon som bertraktar dem. På eftermiddagen dyker det upp en pojke, Colin. Han är lika gammal som Jamie och de har ganska roligt tillsammans. Men ändå är det något som Jamie inte riktigt tycker känns bra. Colin han verkar inte vara så van vid nymodigheter som mikro och mobiltelefon. Han reagerar som att han inte ens vet vad det är...Märkligt.
En lättläst kapitelbok utan bilder. Den är utgiven av Argasso förlag och därmed är det luftig text och boken är inte särskilt lång.
Det är en lagom spännande bok, en vemodig bok, lite sorglig. Handlingen går fort framåt. Jamie och Colin inleder en vänskap som känns genuin och mysig. Men det visar sig också att Colin inte är den Jamie tror. En bok som handlar om att göra något som man verkligen ångrar. Och hur det kan vara att leva med det.
En mycket rolig idé tyckte jag. Tyckte väldigt bra om bokens innehåll.
Och framsidan är så fantastisk. Jag skulle vilja ha en tavla med det huset, fåglarna, gräset...
Läs även andra bloggares åsikter om
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar