Jag vet inte riktigt vart jag ska börja med den här boken. Ibland kan det kännas så med böcker man verkligen verkligen gillar. Man vet inte riktigt hur man ska förmedla den där känslan som är så bra.
Turk och Timotej. Inte särskilt lika varandra. Snarare varandras motsatser. Men ändå dras de till varandra. Så mycket att de inte vet vart de ska ta vägen. De bara måste träffa varan igen och igen. Kanske är det så att motsatser attraherar varandra ändå. Ibland i alla fall.
Turk, heter egentligen Mattias. Men han har kallats Turk sen han var liten och sen har det liksom bara hängt med. En sportnörd, som jobbar hårt för det han vill. En tyst och blyg sportnörd. Hans liv består till största del av basket. Han tränar flera timmar om dan och lägger sig tidigt. Han är riktigt bra också. Så bra att Spanien vill att han ska provspela för ett lag där. Han älskar sin familj och är väldigt hemmakär. Speciellt sen Ayla. Hans gamla tjej, som gjorde slut. Han har inte helt kommit över henne än.
Timmy, egentligen Timotej med ett af efternamn, af Lilja. Hon är en typiskt bortskämd överklasstjej som alltid får som hon vill. Tycker i alla fall Turk vid första ögonkastet. Hennes mamma är nyskild och nästan aldrig hemma. Hennes pappa träffar hon väldigt sällan, han jobbar och jobbar för att få mer pengar. Och det har de i överflöd. För det mesta är det bara Timmy och hennes bror Fredrik i den stora lägenheten. En stark tjej, det måste hon vara för att klara sig själv. En tjej som har haft många många killar bara för en stund. Under terminerna går hon på en internatskola i London. Snart ska hon tillbaks dit men först en resa till LA.
Turk och Timotej. Så olika. Och deras, nästan, dygn tillsammans får en väldigt vågig start. Turk är på NK för att köpa en julklapp till sin syster. Han ser en halsduk i en rea-låda. Men när han tar upp den sitter det fast en hand i andra änden. En hand som visar sig tillhöra Timotej. Med felaktiga fördomsfulla första intryck blir det mest arga och uppkäftiga mot varandra. Ingen vill att den andra ska få sista ordet och vinna. Så det börjar en kamp om att ge tillbaka halsduken till den andra utan att det märks. För sista gången. De försöker hitta åt varandra på olika sätt efter de skiljts o smuggla ner halsduken i väskor och jackfickor. Hela tiden smågnabbandes, tjuriga. Framförallt Turk.
Till slut finner de varandra. Eller snarare så att de inser att de verkligen verkligen dras till varandra, nästan kärlek. Fast de knappt känner varandra. Men de båda vet att de har bara i natt. Sen är det jul och sen ska Timmy iväg. En enda natt. Tillsammans. De hinner med mycket på en enda natt. De går varandra in på djupet både pyskiskt och fysiskt.
Vartannat kapitel i boken är Turks och det andra Timotejs. Man får läsa händelserna ur deras ögon. Ibland så får man läsa om samma händelse ur bådas synvinkel. Det är roligt hur det de sagt kan vara så olika beroende på vem som berättar. Oftast fortsätter däremot Timotejs kapitel där Turks slutade.
Ibland när två författare skriver vartannat kapitel kan det kännas hackigt och märkas att det är två olika skrivstilar. Men inte i den här. Jag upptäckte inte att det var två författare förrän en bra bit in i boken.
Niklas Krog har skrivit om Turk & Ayla tidigare.
Lina Forss om Timotej af Lilja.
I den här sammanstrålar deras två karaktärer och olika liv. Det tog också ett tag innan jag upptäckte att det var en typ av fortsättning av tidigare karaktärer. Men det var verkligen inget problem att inte ha läst de andra böckerna. Boken håller som sin egen och har allt den behöver. Man får ändå en klar bild av vilka de är.
Det var nästan så att jag ville börja om från första sidan på en gång. Bara för att få mer av deras karaktärer. Så härliga, goa, motsträviga tonåringar. Kan hända att man får den känslan för att de går så djupt in i varandra. De blottar sina själar åt varandra, åt oss.
En bok med känsla. Som får i alla fall mig att minnas gamla kärlekar. Hur det kändes. Man blir alldeles varm i kroppen när man läser boken. Av deras oerhört starka känslor för varandra. Först förakt sen omtanke och åtrå.
För åtrå finns det mycket av! De hinner få varandra flera gånger om. Och det beskrivs hett. Nästan för hett. I alla fall för mig. Det är nog det enda jag har att anmärka på i boken egentligen, som jag tykte var mindre bra. Jag brukar för det mesta bli lite obekväm när jag läser väldigt utbroderade sexscener. För mig var det snäppet för mycket. Det hade inte behövts fullt så detaljerat. Man förstod känslan och allt ändå. Även om jag tyckte att det ibland blev lite jobbigt så var det absolut ingenting som fick mig att tycka mindre bra om boken. Jag vill ju ändå börja om från början :)
Mycket skrivet.
Men en bra bok förtjänar att få det.
Den är så fin!
Läs även andra bloggares åsikter om
