Vad? Harold Fry får ett brev från en god vän som han inte har sett på 20 år. I brevet skriver hon att hon har cancer. En morgon så går han på en promenad för att skicka ett brev tillbaka till henne. Han visste inte då att han skulle fortsätta promenera. Frun är kvar hemma och Harold bestämmer sig vid postlådan att fortsätta gå. Och han går och går. Han bestämmer sig för att gå hela vägen till henne i hopp om att hon väntar på honom. Från södra Storbrittanien till norra. Kommer han att klara det? Han känner bara att han måste gå för att kanske rädda hennes liv. Utan karta, telefon, kompass och inte ens vandrarkängor.
Jag? Det var trevligt att få läsa på engelska igen. Det var ett tag sen. Hela boken utspelar sig under hans långa vandring. Han får träffa många olika sorters människor och har mycket tid att fundera över sitt liv, där han befinner sig och hur han hamnat där. Saker han minns, saker han ångrat.
Lite tradig bok mot slutet. Men sista kapitlen väckte upp en igen. Jag hade inte alls anat det han berättade i ett brev till en av dem han träffat på vägen.
Och? Kanske vi alla skulle behöva göra en pilgrimsvandring. Inte så mycket för någon annans skull utan mer vår egen. Tid till reflektion över var vi är. Vill vi vara just där?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar