Francesca av Melina Marchetta

Francesca ska börja på en ny skola. På skolan Sebastian, egentligen är det en pojkskola men nu har de bestämt sig för att tillåta flickor på skolan också. Men jämlikhet vet de inte riktigt vad det betyder. Egentligen vill Francesca gå på samma skola som sina gamla vänner. Inte börja en ny men hennes föräldrar vill absolut att hon går på Sebastian, en bra skola.

Hon passar inte riktigt in någonstans. Hon är en av de där udda som blivit över i klassen men inte ens bland de andra udda känner hon sig bekväm.

Inte nog med att knappt ha vänner och börja på en ny skola så är det totalt kaos hemma. Mamma har fått ett sammanbrott och är totalt deprimerad. Hon tar sig inte upp ur sängen de flesta dagarna.

Pappa är inte heller sig själv. Det bästa han vet och det han gör mest av allt är pratar med mamma, om allt. Men nu är hon knappt kontaktbar och han vet inte vart han ska ta vägen eller hur han ska bete sig. Allt faller i bitar hemma hos Francesca där hon får ta stort ansvar.

Hon har aldrig känt sig så ensam.

Boken påminner mycket om "ibland vill man inte gå in fast regnet öser ner" av Malin Stehn. Att ha en sjuk förälder och hur det påverkar allting runtomkring.

Men i denna bok är det mer kring Francesca och hennes skolliv samt vänner än det är kring hennes mammas sjukdom.

Läs även andra bloggares åsikter om Francesca, Melina Marchetta

Länk till adlibris, bokus